Jag föddes 3 september 1953 i Stockholm. Vid 12 års ålder gav min far mig en gitarr och en rullbandspelare. Jag fick tejper med Cornelis ”Ballader och Grimascher” och Beatles ”Revolver” med flera. Jag lärde mig att spela gitarr på ABF-kurser. Jag och mina vänner var
influerade av den tidens ”heavy rock” och blues. Vi övade i källare som många andra.
När jag var 19 träffade jag Ulf Kronman på KTH. Vi bildade ett rockband men så reste han till Västindien. När han återvände påverkade han mig med den musiken och både band och stil förändrades. Vi hade coverband med namn som ”Sandstorm” och ”Siesta”. Ulf fick mig att bli medlem i en studiecirkel som spelade Salsa och vi hade även gig. Jag spelade ännu bara elgitarr i Santana-stil.
1986 reste jag och två vänner från den studiecirkeln för en conga-kurs och semestrar i Havanna, Kuba.
Det var tre veckor av eufori för mig. Ulf fick mig att gå med i Hot Pans Steelband, Stockholm. 1992 åkte jag och några av medlemmarna till Trinidad & Tobago i 3 eller 4 veckor. Där fick jag förnyad eufori. Jag var med Hot Pans länge. Vi spelade på Nobel-festen, på gig över hela Sverige och i Frankrike två gånger. Jag slutade efter nästan 20 år. Jag gick med i Taxi Stand Steelband efter det och var medlem i10 år.
2014 började jag lyssna på Sofia Karlsson. Det förändrade mig verkligen och jag blev intresserad av svensk folkmusik och den svenska vis-traditionen. Jag köpte en akustisk gitarr av bättre kvalitet och började översätta calypso. Jag slutade mitt arbete som datortekniker.
Jag började spela in översättningar av låtar av Trinidads bästa calypso-sångare med mig själv. Men det visade sig vara omöjligt att få publicera inspelningarna av upphovsrättsskäl. Albumet var nästan färdig men vi fick mer eller mindre börja om, och jag skrev nya låtar och vi spelade in dem.
Jag har nu ett album ute, Kalypsoman, och sjunger på öppna scener. Jag försöker berika den svenska vis-traditionen med västindisk sång och spel-stil och västindiska rytmen